Här kommer inlägg 4, det näst sista om att utreda behov av särskilt stöd med tankar utifrån det stödmaterial/den vägledning som Skolverket & SPSM nyligen publicerade. Här hittar du de tidigare inläggen: 1, 2, 3. 

Syftet med inläggen är att framhålla viktiga delar i utredningsarbetet, sådant som finns med i stödmaterialet/vägledningen och som jag vet kan göra hela skillnaden. Jag vill bidra genom att lysa på och förstärka dessa delar och genom att även hänvisa till annat material att läsa. Min förhoppning är att kunna bidra så att utredningar inte enbart blir en pappersprodukt utan att de även får verkan för eleven och för lärmiljöerna och skolan. I det här inlägget är det fokus på process och på utredningar som ett redskap för att utveckla skolan samt att involvera elev och vårdnadshavare i utredningsarbetet.

Fokus på process

Som jag har skrivit tidigare kallar jag & Ida Necovski ”vår modell” för utredningsarbete ”processinriktade utredningar”. Process kan i det här fallet betyda olika saker men det handlar om att beskriva en förändring, förflyttning eller rörelse – från ett aktuellt nuläge mot ett mer önskat läge. Vi utgår från att lärande är grunden för förändring. Om en utredning ska göra skillnad för en elev behöver de involverade personerna lära tillsammans och öka förståelsen för elevens behov och de faktorer som kan öka elevens förutsättningar att lära i skolsituationen. Process beskriver i det här fallet läroprocessen där förståelsen för exempelvis behov och främjande faktorer ökar.

Process, innebär för oss, även att en utredning ska bidra till förflyttning och förbättring inte bara för eleven, utan också generera utveckling för undervisningen, i lärmiljöerna och på skolan. Det betyder att en utredning som startar som ett åtgärdande arbete kan användas för att få till ett förebyggande och främjande arbete. Eller att utredningen kan gå från att enbart ha fokus på individen till att också handla om det som sker på grupp- & skolnivå. Det här knyter an till det jag skrev om i förra inlägget där behoven som blir synliga i den pedagogiska bedömningen kan användas för att planera insatser – inte bara särskilt stöd utan också extra anpassningar och ledning & stimulans. 

För att fokusera på och få till den här typen av process är det avgörande hur utredningen går till. Det räcker alltså inte bara att den blir gjord. Det betyder att tillvägagångssättet behöver övervägas noga. 

Om du hamnar i ett läge där du inte tycker att utredningen leder dit du önskar eller får den effekt du hade tänkt dig, ja då skulle jag göra en bakåtanalys. Att se över de olika steg och delar som utredningen innehåller för att undersöka på vilket sätt genomförandet påverkar resultatet. Låt mig ta ett exempel. I början när jag var ny som specialpedagog 2008 genomförde jag analysen i den pedagogiska bedömningen på egen hand. Lärarna var inte delaktiga i och drog de lärdomar jag gjorde. Jag tror att du kan räkna ut hur det gick. Ja, just det – utredningen fick ingen eller väldigt liten effekt. Här kunde jag på ett tydligt sätt se att genomförandet påverkade resultatet. Jag behövde ändra på hur analysen genomfördes. Jag behövde fundera på hur detta steg i utredningsarbetet kunde genomföras för att stödja en process och inte bara leverera en produkt – för att utredningen skulle få någon slags påverkan på det fortsatta arbetet.

Det här förhållningssättet – att rikta blicken mot arbetsprocesserna i den egna verksamheten är mycket mer gynnsamt än att tänka att det är en allt för komplex frågeställning i utredningen som ställer till det eller att det räcker med att utredningen blir gjord för då har skolan gjort det som är ålagt. 

I arbetet med att fokusera på process tycker jag att det är hjälpsamt att se på åtgärdande, förebyggande och främjande arbete som delar av en helhet. Det samma gäller arbetet på individ-, grupp- och skolnivå. I boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan använder jag & Ida följande figur för att tydliggöra det här: 

”Vi vill markera sambandet mellan nivåerna. Det som utförs på en nivå i skolan kan få effekter på en annan”

_{Bengtsson & Necovski, 2021, s. 65}

Skolverket & SPSM beskriver inte utredningsarbetet med de ord/begrepp som vi använder till exempel processinriktat. Men det blir tydligt att vi utgår från samma tänk. 

”Rektor skapar förutsättningar på skolnivå, som sedan påverkar undervisningen som sker på gruppnivå och stödinsatserna som ges på individnivå. Behov som uppmärksammas kring en enskild elev på individnivå kan också leda till förändringar på grupp- och skolnivå. De tre nivåerna hänger ihop och påverkar varandra”. 

_{Skolverket & SPSM}

”Det finns ett samband mellan det förebyggande, hälsofrämjande och det åtgärdande arbetet”. 

_{Skolverket & SPSM}

En utredning kan sägas starta i ett åtgärdande skede på individnivå. Med fokus på process blir det viktigare att se det som startpunkten, inte slutdestinationen. Med fokus på process kan arbetet få verkan på både grupp- & skolnivå och även bli ett förebyggande och främjande arbete. Då blir det viktigaste inte var arbetet startar utan vart utredningsarbetet tar vägen. Här är länken till blogginlägget Vart tar specialpedagogens (och/eller elevhälsans) arbete vägen? som knyter an till denna tanke.

En utredning behöver alltså förstås och tas om hand på ett klokt sätt. Då kan den användas för att eleven ska få rätt stöd och för att utveckla skolan, lärmiljöerna & undervisningen. I utredningsarbetet behöver analysen och den pedagogiska bedömningen bidra till att utredningen även kan leda till insatser inom ramen för ledning & stimulans, på både individ- & gruppnivå och till insatser som kan vara både förebyggande och främjande. Använd gärna stödstrukturen som beskrevs i inlägg 3 för detta ändamål. 

Det blir också viktigt att arbeta med sin egen och den gemensamma förståelsen för utredningen som process.

Diskutera gärna med dina kollegor vad du/ni tänker att utredningar som process innebär!

Era tankar om vad en utredning är (och inte är) kommer att få betydelse för och påverka hur ni genomför utredningen. 

Att ha fokus på process innebär också att utredningen tas om hand när utredningsarbetet väl är klart för att kunna användas som språngbräda för skolutveckling. 

Utredningar för skolutveckling

Utredningar kan vara ett verktyg för skolutveckling. Att se på utredningar som ett verktyg för förbättring och skolutveckling hör ihop med process eller det jag och Ida kallar ett processinriktat arbete. Utöver den verkan en enskild utredning kan ha för lärmiljöerna och för undervisningen i ett specifikt fall kan utredningen även användas i ett mer specifikt skolutvecklande syfte. För att det ska bli möjligt behöver utredningarna tas om hand på ett övergripande plan och i det strategiska arbetet för att utveckla skolan. I stödmaterialet skrivs det här fram bland annat på följande sätt:

”Informationen på skol- och gruppnivå som blir tillgänglig genom en utredning av en elevs behov av särskilt stöd kan i aggregerad form användas i flera olika sammanhang, till exempel i det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer i styrkedjan”. 

”En utredning av en enskild elevs behov av stöd ger också viktig information om hur hela skolan fungerar. Kartläggningen och analysen ger er ledtrådar och synliggör olika utvecklingsområden som ni på skolan kan behöva arbeta med för att förändra och förbättra i det systematiska kvalitetsarbetet liksom i elevhälsoarbetet på skol- & gruppnivå”. 

”Utredningar av behov av särskilt stöd bör vara ett underlag i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Lärdomar från skolans utredningar, som sammanställs och används på en aggregerad nivå, kan bidra till att stärka förebyggande och hälsofrämjande insatser på skol-, grupp- och individnivå. Det kollegiala och tvärprofessionella lärandet är centralt för att skapa en gemensam grund i detta arbete”.

_{Skolverket & SPSM}

Att ta dra nytta av utredningsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet, det vill säga ta hand om lärdomar från både den pedagogiska bedömningen och de eventuella åtgärdsprogram som utarbetas har jag stor och god erfarenhet av. Det här skriver jag & Ida om i vår bok Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan: 

”I det arbetet ingår att använda informationen från enskilda utredningar för att utveckla skolans lärmiljöer”.

”Här ingår att använda informationen om stödinsatser, både särskilt stöd och extra anpassningar, för att upptäcka mönster och behov på skolnivå”,

_{Bengtsson & Necovski, 2021, s. 184}

Det här betyder att utredningen inte är klar när den är genomförd. Det betyder att den ska användas vidare, men på ett annat sätt. 

Jag har erfarenhet av att arbeta vidare med utredningarna på olika sätt. Till exempel att göra sammanställningar av de behov som framkommit i utredningarna genom den pedagogiska bedömningen eller av de insatser som utredningarna mynnar ut i. Sådana sammanställningar säger mycket om skolans behov och kapacitet och är användbara som analysunderlag i ett mer systematiskt, strategiskt kvalitetsarbete. Min erfarenhet är att den här typen av sammanställningar kan få effekt för skolans fortsatta arbete i stort och ligga till grund för såväl målformulering och utvecklingsinsatser.

I blogginlägget Arbetet med stödinsatser – en guldgruva för utveckling på skolnivå kan du läsa mer om hur arbetet med stödinsatser kan användas för att utveckla skolan. Om du vill ha ännu mer konkret stöd skriver vi om Kartläggning och analys som skolutvecklande redskap samt att använda information om stödinsatser för att upptäcka behov och mönster på skolnivå i boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan (2021).

Innan jag avslutar det här avsnittet vill jag lyfta fram ett par saker till som får betydelse för om utredningen blir ett verktyg för skolutveckling eller ej. Det handlar om vikten av att följa upp den specifika utredningen när den väl är genomförd. Syftet med en sådan uppföljning är att säkerställa att de lärdomar som dragits och som har med ledning & stimulans, grupp- och skolnivå att göra hålls i, lever vidare och får effekt. Risken är annars att de kloka tankar som växt fram i utredningsarbetet om till exempel förändringar i lärmiljön rinner ut i sanden. På min senaste arbetsplats hade vi det som rutin att lägga in åtminstone ett uppföljningsmöte men ibland flera med berörd personal för att resonera om vart arbetet tagit vägen. Fokus på dessa möten är framför allt de insatser och det arbete som inte följs upp på annat sätt som till exempel särskilt stöd och ÅP. Det här bidrar till att en utredning (och inte minst analysen och den pedagogiska bedömningen) blir ett levande dokument och att den kan få påverkan på skolans lärmiljöer och undervisningen.

Allra sist vill jag poängtera att då och då stanna upp för att fundera på vilken skillnad utredningsarbetet gör – i varje enskilt fall men också sammantaget i verksamheten. Det är något nödvändigt inte minst i de fall där utredningarna inte gör så stor skillnad. Det kan ses som en slags haverikommission – att backa bandet och ta reda på vad som bidragit till att utredningen inte lett vidare på ett tillräckligt önskvärt sätt. Här blir det viktigt att ha fokus på sådant som verksamheten kan påverka. Det är givetvis också viktigt att synliggöra framgångsfaktorer. När har utredningen fått effekt? Vad är det som bidrar till hög kvalitet i utredningsarbetet? Den här typen av kritisk granskning kan till exempel leda till förbättring och skolutveckling av skolans rutiner och arbetsprocesser för att höja kvaliteten i utredningsprocessen.

På vilket sätt användas utredningar systematiskt och strategiskt i din verksamhet?

Att göra elev & Vh delaktiga 

I mina inlägg om utredningar har eleven själv och vårdnadshavarna hittills varit osynliga. Som att allt arbete pågår utan dess medverkan. Men att involvera och göra både elev och vårdnadshavare delaktiga är ju en förutsättning för att ett utredningsarbete ska kunna göra skillnad för eleven, och för att kunna utveckla skolan.  I stödmaterialet lyfts följande fram: 

”Skolan behöver arbeta aktivt med att stödja eleverna i att uttrycka sin mening om sin skolsituation och sitt lärande och hitta kommunikationssätt som fungerar för eleverna”. 

_{Skolverket & SPSM}

Visst är det egentligen ganska självklart att eleven själv måste få göra sin röst hörd i ett utredningsarbete? Och att låta vårdnadshavare lyfta sina erfarenheter och tankar om vad eleven behöver för att lära och må bra? Men varför är det så viktigt då, utöver att det är något som skrivs fram i internationella dokument och överenskommelser och i gällande styrdokument? 

Några av skälen tycker jag att Åsa Hirsh fångar i boken Relationellt ledarskap i klassrummet – så skapas magi (2020). Där beskrivs 8 olika aspekter som kännetecknar lärare och den undervisning som får elever att lära sig, utvecklas och trivas i skolan. Aspekterna bygger på intervjuer med elever. Några av dessa aspekter är:

 En gemensam nämnare för aspekterna är den relationella och mellanmänskliga aspekten av undervisning. Att förstå att undervisningen finns i ett sammanhang där lärares relationella kompetens är avgörande. Boken beskriver till exempel att elevers känsla av trygghet inte startar i skolans ordningsregler utan genom lärares bemötande. I boken citerar Hirsh en elev som säger att lärarens viktigaste uppdrag är att komma på hur en unge fungerar och vad ungen är bäst på (2020).

Det här kan lärare och vi andra som arbetar i skolan bara komma på om vi gör eleven och vårdnadshavare delaktiga. Det är också intressant att eleven lyfter fram det som eleven klarar bäst och inte det som är svårt.

Hur ofta gör vi eleverna hörda i utredningsarbete kring det de tycker fungerar för dem? 

De andra aspekterna jag valt att lyfta fram handlar om ömsesidig respekt vilket i boken bland annat skrivs fram som att se eleven som kompetent. Utifrån det förhållningssättet är det givet att höra eleven själv, att låta eleven sätta egna ord på vad hen behöver och så vidare. Att anpassa undervisningen till klasser och elever samt att utforma lektioner som skapar motivation, förutsätter att de vuxna i skolan känner eleverna. För att lära känna eleverna behöver vi som arbetar i skolan involveras tillsammans med dem. När vi lär känna eleverna får vi reda på vad som rör sig i deras värld, vad de är intresserad av och bekanta med och behöver. Då blir det lättare att utforma en undervisning som knyter an till och passar eleverna. 

Kanske är det till och med så att de elever vi utreder kring är de vi behöver lära känna allra bäst? Vi måste alltså arbeta fram gynnsamma sätt för att göra elevernas rösta hörda i utredningsarbetet. Det samma gäller vårdnadshavare. Stödmaterialet skriver fram hur elever kan involveras i utredningsarbetet.

”Ett sätt att fånga in elevens perspektiv på sin skolsituation är genom samtal”. 

_{Skolverket & SPSM}

I stödmaterialet finns även förslag på frågor till både elev och vårdnadshavare. Det finns även stödstrukturer att använda. I boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan finns fler förslag på frågor och stödstrukturer.

Vilken utvecklingspotential ser du när det gäller att göra elev och vårdnadshavare delaktiga?

Vill du bidra till utredningar som gör skillnad? 

Ta dig an stödmaterialet!  

Vill du få ännu mer inspiration? 

Läs boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan eftersom den och stödmaerialet kompletterar och förstärker varandra väl. 

Håll också utkik. 

Nästa inlägg – del 5 kommer nästa vecka. 

/AnnaBe