Det här är det tredje inlägget om det stödmaterial/den vägledning för att utreda behov av särskilt stöd som Skolverket & SPSM nyligen publicerade. Här hittar du det första och andra inlägget.
Detta och övriga inlägg är för dig som vill veta mer om utredningsarbete och du kan använda dem som ett komplement för att ta dig an stödmaterialet/vägledningen. Min avsikt är att bidra genom att rikta ljuset mot några av de delar i utredningsarbetet (och som stödmaterialet tar fasta på) som gör skillnad och som behövs för att en utredning ska få effekt.
Det här är ett långt inlägg med fyra olika avsnitt med fokus på analysens roll, vägen till ”hur” och stödstrukturer och dokumentation som verktyg.
Analysen spelar roll
Allra först vill jag lyfta fram analysens viktiga roll. När den saknas haltar utredningsarbetet. Då är det lätt att dra felaktiga slutsatser och göra förhastade beslut. I slutänden riskerar elever att inte få det stöd som behövs. Utan analys är det sannolikt att utredningen stannar vid att vara ett åtgärdande arbete på individnivå.
Det jag har märkt är att det finns en tendens att analysen tappas bort i utredningsarbete trots att den spelar en så stor och viktig roll. Kanske är det inte så konstigt eftersom den inte har haft/har en sådan tydlig och framträdande roll i riktlinjer och stödjande dokument.
I de allmänna råden för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns ordet analys inte ens med utan endast begreppet pedagogisk bedömning (SKOLFS 2022:334). Även om det är underförstått att en pedagogisk bedömning innebär att göra någon slags analys för att bedöma om eleven är i behov av särskilt stöd och vilket behov av stöd eleven har saknar jag att begreppet inte lyfts fram. Det är först i kommentarerna till denna riktlinje analys nämns och då tre gånger (utöver ett tillfälle i samband med utvärdering av åtgärder).
”Kartläggningen syftar till att lägga en grund för vidare analys av en elevs stödbehov och beslut om stödåtgärder” (s. 28)
”Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoder för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven. Det är viktigt att de lärare och övriga skolpersonal som har deltagit i kartläggningen gör en gemensam analys av elevens eventuella behov av särskilt stöd” s. 29.
Det är glädjande att det nya stödmaterialet framhåller arbetet med analys på ett mycket tydligare sätt än tidigare. I stödmaterialet finns även vägledning för hur analysen kan gå till:
”Börja med att göra en analys av det som kommit fram i kartläggningen. Det är en fördel om all personal som deltagit i kartläggningen kan vara delaktiga i analysen”.
Skolverket & SPSM
Lägg märke till formuleringen som innebär att analysarbetet ska göras som ett tillsammansarbete. Här påminner jag om mina två tidigare inlägg som lyfter fram vikten av att flera personer är involverade i utredningsarbetet och att organisera för samverkan. Där skriver jag även kort om analysmöten som ett forum för att göra analys och pedagogisk bedömning i samverkan.
I stödmaterialet finns även förslag på att ställa utforskande frågor för att upptäcka mönster, likheter och skillnader för att få syn på vilka faktorer som påverkar eleven i skolsituationen, både sådant som medför att svårigheter uppkommer och det som bidrar till att det fungerar. Materialet lyfter fram att ta både helheten och delar i beaktande samt att analysera de ämnen och lärmiljöer som berörs.
Jag är övertygad om att denna vägledning behövs eftersom analysen är den del av utredningsarbetet som ofta utmanar mest. Jag ser analysen som en av de allra viktigaste delarna i utredningsarbetet – det är då det kan uppstå magi, ja alltså det är ju då lärandet kan ske.
”I ett fullgott analysarbete räcker det inte med att konstatera att något är. Det intressanta är samtalet kring dessa faktorer för att synliggöra samband och hur de påverkar eleven. Det handlar om att synliggöra hur det vi gör har inverkan på hur det blir”.
”De systemiska tankegångarna om att upptäcka skillnader, likheter, mönster och sammanhang för att förstå hur allt hänger ihop är användbara”.
Bengtsson & Necovski, 2021, s. 172 & 173
När analysen görs tillsammans, allra helst i samverkan mellan lärare och elevhälsans professioner ges personalen möjlighet att utveckla en gemensam förståelse och samsyn kring vilka faktorer som påverkar eleven i skolsituationen. Det är här grunden läggs för att kunna möta elevens behov i skolsituationen.
Skilj på att beskriva och att analysera
Ytterligare en sak som jag vill lyfta fram handlar om skilja på att beskriva och att analysera. Det tycker jag framkommer i stödmaterialet. I kartläggningsarbetet handlar det om att beskriva, medan det i den pedagogiska bedömningen bland annat handlar om att analysera och förstå. Att göra denna skillnad är viktigt av flera olika skäl. Om analysen inte synliggörs som ett eget ”steg” tappas den lätt bort. Om den inte finns med som ett eget steg är det vanligt att slutsatser dras för fort, redan under kartläggningen.
Jag brukar ta hjälp av stödstrukturen Tratten i utredningsarbete. Tratten skapades egentligen för arbetet med EHM men passar väl in även i detta sammanhang eftersom den tydligt visar på att arbetet behöver genomgå olika steg eller faser. Först beskriva och redogöra, sedan analysera och förstå innan det där dags att planera hur.
Kanske kan även du har hjälp av Tratten i utredningsarbetet?
Vilka styrkor och utvecklingsområden ser du kopplat till analys i utredningsarbetet din verksamhet?
Välgrundade beslut om hur som får effekt för eleven och skolan
Analysen har betydelse för nästa viktiga del i utredningsarbetet, det vill säga att identifiera behov och att kunna fatta de där välgrundade besluten om hur – att bestämma hur behoven ska tillgodoses i skolsituationen. Detta är nästa steg i den pedagogiska bedömningen. Att identifiera och formulera behov för att därefter kunna resonera om och formulera lösningar, insatser och åtgärder.
Det är väl ingen som skulle motsätta sig mot vikten av att fatta välgrundade beslut om själva hur: et. Ändå är det så lätt hänt att börja prata om åtgärder och lösningsförslag på direkten utan en ”god grund” att stå på. Den goda grunden handlar om att det finns tydliga och synliggjorda behov och att det finns flera perspektiv på de faktorer som både försvårar men framför allt gynnar eleven i skolsituationen. Även här kan Tratten användas för att bromsa samtalet så att behoven formuleras först. Stödmaterialet förstärker detta.
”I arbetet med den pedagogiska bedömningen är det betydelsefullt att ni lägger viktig vid att formulera elevens stödbehov innan ni föreslår åtgärder som ska tillgodose dem”.
Skolverket & SPSM
I min och Idas bok Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan (2021) finns en stödstruktur om vi brukar använda och som brukar vara mycket hjälpsam för att skilja på behov och lösning och för att fatta välgrundade beslut. Den ser ut så här:
Stödstrukturen kan ritas upp eller användas digitalt. Man börjar till vänster i matrisen genom att formulera behov utifrån den analys som har gjorts. När behoven sedan är formulerade går det att prata om insatserna, åtgärderna och stödet som ska tillgodose respektive behov.
Stödstrukturen för pedagogisk bedömning stödjer inte bara att behoven formuleras först innan lösningarna. Den är även användbar för att säkerställa att insatserna matchar behoven. Stödstrukturen är även fantastiskt bra för att få i gång samtalet om att behoven kan mötas på olika sätt. Stödmaterialet skriver fram:
Skolverket & SPSM
”De behov ni identifierar kan mötas på olika sätt i undervisningen. Det kan göras genom förändringar i undervisningen för att öka möjligheten att ge alla elever tillräcklig ledning och stimulans, genom extra anpassningar och genom att ge särskilt stöd till eleven…I era diskussioner kan ni komma fram till att flera olika insatser kan vara aktuella för att åstadkomma skillnad för eleven och ni kan bestämma er för att arbeta med några av dem istället för att enbart välja en. Insatserna kan vara flera och pågå parallellt”.
Vår matris stödjer alltså detta tänk. Sedan jag för första gången för många år sedan började använda denna stödstruktur har jag aldrig varit med om att en utredning av behov av särskilt stöd bara har mynnat ut i särskilt stöd. Utredningen har istället alltid pekat på behov av förändring även inom ledning & stimulans och även extra anpassningar. Merparten av behoven som blir synliga brukar kunna tillgodoses genom ledning & stimulans, både genom anpassningar för den enskilda eleven, men väldigt ofta sådant som har att göra med förändringar på gruppnivå.
Genom att arbeta på ett annat sätt och utifrån ett annat tänk, till exempel med en noggrann analys med hjälp av stödstrukturer för tanken – kan utredningarna bli mer än ett verktyg på individnivå. Utredningarna mynnar ut i välgrundade beslut om ”hur” som kan få effekt både för eleven och för skolan. Vikten av denna typ av utredningsarbete, som inte bara är ett verktyg på individnivå, återkommer jag till i ett senare inlägg.
Vad skulle du och dina kollegor kunna göra för att utveckla arbetet med behovsbeskrivning och formulering av ”hur”?
Stödstrukturer som verktyg
Jag ser stödstrukturer som nödvändiga verktyg i utredningsarbetet för att utredningen ska bli en lärprocess och inte enbart en produkt. I stödmaterialet finns fler konkreta stödstrukturer och modeller för utredningsarbetet vilket är väldigt bra. En av stödstrukturerna är följande översiktsbild som ger en överblick av utredningsprocessen i sin helhet:
Du hittar översikten hos Skolverket här.
Jag brukar använda olika stödstrukturer för att skapa en förståelse och samsyn hos alla som berörs av utredningen kring hur utredningen går till och vad det är som ska utredas. Det gäller även för elev och vårdnadshavare. För att betona att det inte är eleven som utreds, utan elevens behov av stöd i skolsituationen brukar jag använda Petri Partanens ”Behovstriangeln” då jag tycker att den tydliggör det relationella perspektivet på ett bra sätt:
Behovstriangeln visar på vikten av att kartlägga alla ”hörn” i triangeln, det vill säga även lärmiljöerna (sociala, fysiska och pedagogiska). Att använda visuella stödstrukturer är så gynnsamt inte bara i uppstarten av utredningsarbetet utan även vid kartläggning och analys. Stödstrukturerna blir en byggnadsställning som stöd för både tänkande och samtal. De understödjer gemensam förståelse och lärande.
I det nya stödmaterialet har Skolverket & SPSM verkligen tagit fasta på det här med stödstrukturer och ger exempel stöd för hur till exempel analysen kan genomföras.
”För att få en överblick och fånga in allas perspektiv och se mönster kan ni använda er av någon form av stödstruktur i sorteringen av materialet. Ni kan rita upp stödstrukturen på skrivtavla eller digitalt, så att alla deltagare får en gemensam överblick”.
”När ni sorterar materialet i stödstrukturen kan det vara lättare att se olika mönster i elevens skolsituation”.
Skolverket & SPSM
Det här med att låta stödstrukturen bli synlig och tillgänglig för alla vid analysen håller jag med om är nödvändigt. Det är standard när jag håller i ett utredningsarbete.
”Precis som under karläggningsmötet används en gemensam och synlig dokumentationsyta, till exempel en whiteboard som stöd för lärandeprocessen under analysmötet oavsett vilken stödstruktur som används”
Bengtsson & Necovski, 2021, s. 172
Stödmaterialet/vägledningen innehåller tre olika stödstrukturer/modeller för analys, till exempel en modell för att göra en analys på skol-, grupp- och individnivå. Motsvarande som vi själva använt många gånger kallar vi Matris med nivåer (Bengtsson & Necovski, 2021). Den fokuserar inte bara på situationer utan har ett bredare fokus på frisk- & riskfaktorer generellt i skolsituationen. Om du vill få fler exempel på stödstrukturer och hur de kan användas i samband med analys hänvisar jag dig till Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan.
Vilka är dina erfarenheter av att använda stödstrukturer i utredningsprocessen? Vad skulle du vilja prova?
Dokumentationen som verktyg
Det är väl ganska självklart att en utredning ska dokumenteras, men det som kan diskuteras är hur omfattande den ska vara. Enligt stödmaterialet ska dokumentationen vara kortfattad och samtidigt ge tillräcklig information om elevens skolsituation och eventuella behov av särskilt stöd. Det går därför inte att säga att en utredning ska vara si eller så omfattande. Det väsentliga är istället vad dokumentationen fångar och förmedlar.
Jag är ganska trött på diskussionen om dokumentationsbördan som poppar upp titt som tätt i den allmänna debatten om skolan. Jag är givetvis inte för att dokumentera för sakens skull, men jag ser dokumentationen som ett viktigt verktyg, inte bara i utredningsarbetet utan generellt. Den måste så klart fylla sin funktion och ha ett tydligt syfte. Stödmaterialet skriver fram att tyngdpunkten i dokumentation av utredningen ”bör ligga på analys av hur skolan kan utforma och anpassa sin verksamhet för att skapa förutsättningar för eleven att uppnå aktuella bedömningskriterier i alla ämnen”. Av den enkla anledningen måste ju analysen finnas med i dokumentationen.
Jag har tagit del av många utredningar genom åren där analysen varit osynlig. Men för mig och min kollega Ida Necvoski har det varit självklart att synliggöra analysen när utredningen dokumenteras eftersom den spelar stor roll i utredningen. Detta får bekräftelse i stödmaterialet. Där skrivs till exempel fram att följande ska sammanfattas och dokumenteras:
När dessa delar formuleras i skrift finns ett fantastiskt underlag som kan användas på olika sätt. Dels behövs det för att kunna gå tillbaka till utredningen och se
”… hur skolan har bedömt elevens stödbehov eftersom ett beslut om åtgärdsprogram eller beslut att ej utarbeta åtgärdsprogram kan överklagas”.
Skolverket & SPSM
Men framför allt tänker jag att underlaget behövs i arbetet på skolan. Analysen och den pedagogiska bedömningen är ju lärdomarna från utredningsarbetet i ett nötskal. Där beskrivs vad som påverkar eleven och varför. Det skapar en förståelse och motivation till att genomföra de förändringar som behöver göras på alla nivåer. I de flesta fall finns det även fler personer än de som varit direkt involverade i utredningsarbetet som behöver denna kunskap. Då blir dokumentationen ett viktigt verktyg för att sprida utredningens lärdomar. Jag har även goda erfarenheter av att använda den pedagogiska bedömningen (inkl. analysen) för att följa upp utredningen utöver det som leder fram till särskilt stöd och extra anpassningar.
Även om stödmaterialet lyfter fram att analysen ska dokumenteras är det inte helt tydligt när man tar fram Skolverkets mall för att dokumentera en utredning. Det är först i blanketten som innehåller stödtext som analysen synliggörs, annars döljer den sig bakom rubriken pedagogisk bedömning. Jag själv brukar skriva in rubriken Analys för att säkerställa att den kommer med. Om du känner dig osäker på hur analysen kan formuleras hittar du förslag på ingångar/börjor i boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan.
Vilka styrkor och utvecklingsområden ser du kopplat till dokumentation i utredningsarbetet din verksamhet?
Vill du bidra till utredningar som gör skillnad?
Ta dig an stödmaterialet!
Vill du få ännu mer inspiration?
Läs boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan eftersom den och stödmaterialet kompletterar och förstärker varandra väl.
Håll också utkik.
Nästa inlägg kommer om några dagar och handlar om utredningar som en process och utredningar som skolutvecklande verktyg.
Du kan också prenumerera på bloggen för att inte missa ett inlägg.
/AnnaBe