Det här är det andra inlägget om vägledningen/stödmaterialet för att utreda behov av särskilt stöd som Skolverket & SPSM nyligen publicerade. Det första inlägget hittar du här.
Tanken med inläggen är att lyfta fram några av de delar i utredningsarbetet som stödmaterialet tar fasta på och som jag vet gör STOR skillnad och som kan ge effekt. I det här inlägget kan du läsa om vikten av att organisera fram en annan typ av utredningsarbete, den specialpedagogiska kompetensen i utredningsarbetet och det jag kallar att ha flexibilitet i utredningsarbetet.
Att ha eller skapa en ändamålsenlig organisation
I det första inlägget belyste jag vikten av samverkan – att utredningen genomförs som tillsammansarbete. Det är här organisationen kommer in i bilden. Att ha eller skapa en ändamålsenlig organisation. Men vad är en ändamålsenlig organisation?
”Rektor behöver skapa rutiner och strukturer för att möjliggöra samverkan mellan personalen”.
Skolverket & SPSM
Stödmaterialet för att utreda en elevs behov av särskilt stöd pekar på att en ändamålsenlig organisation möjliggör samarbete och samordning i utredningsarbetet. Att ha rutiner och strukturer som gynnar tillsammansarbete genom hela utredningsprocessen. I vägledningen/stödmaterialet beskrivs arbetsgången för utredningsarbetet med följande steg:
- Uppmärksamma och agera skyndsamt
- Planera utredningen tillsammans
- Steg 1 Kartläggning av skolsituationen
- Steg 2 Pedagogisk bedömning
- Besluta om att inte utarbeta åtgärdsprogram
- Besluta om åtgärdsprogram
- Genomför särskilt stöd
- Följ upp och utvärdera
Hur ser rutinerna ut i verksamheten där du arbetar? Vilka av stegen berör enbart lärare? Enbart elevhälsan? Enbart rektor? Vilka av stegen genomförs i samverkan mellan olika professioner? Finns det några styrkor i rutinerna, något som fungerar bra? Vilka förbättringsförslag kan du se? Här finns en matris för självskattning att använda i den egna verksamheten kopplat till rutiner med fokus på samverkan.
Att rikta blicken mot den egna organisationen för att undersöka om den är ändamålsenlig är nödvändigt. Många gånger är rutinerna tyvärr utformade så att olika personalkategorier ansvarar för olika delar i rutinerna men inte samtidigt. Att lärare uppmärksammar, för att sedan anmäla till rektor som i sin tur fattar beslut om att särskilt stöd ska utredas. Därefter kanske bollen hamnar hos lärare igen för att kartlägga eller så gör en speciallärare eller specialpedagog det på egen hand innan det är dags för en pedagogisk bedömning. Det är vanligt att den pedagogiska bedömningen inte görs som ett tillsammansarbete. Inte sällan för att det saknas rutiner som backar den typen av arbete. Men vilka rutiner behövs för att möjliggöra utredningar som ett tillsammansarbete?
I boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan skriver jag & Ida om att avsätta tid och skapa forum för tillsammansarbete som en viktig del av rutinerna.
”Att rigga tid och mötesplatser är avgörande för samarbete som ett proaktivt arbete, snarare än att reaktivt reagera när problemen redan uppstått. Det kan till exempel handla om rutiner för att starta igång en kartläggning och för att få till en gemensam analys” .
(2021, s.137)
I boken kallar vi dessa möten för kartläggnings- respektive analysmöte. Namnen på dessa forum är inte det väsentliga. Däremot att avsätta tid för att kunna samarbeta både kring kartläggning och analys. På de kartläggningsmöten vi genomför deltar berörda lärare och berörda professioner från elevhälsan. Utredning planeras tillsammans. De som träffas enas om en gemensam frågeställning som utgångspunkt för utredningsarbetet. Här finns även möjlighet att inleda kartläggningsarbetet. Stödmaterialet bekräftar detta tillvägagångssätt.
”Det är en fördel om berörda lärare, den samlade elevhälsan och övrig skolpersonal kan planera arbetet med utredning av en elevs behov av särskilt stöd tillsammans”.
Skolverket & SPSM
Analysmöten genomförs när kartläggningen är klar. Även på dessa möten deltar berörd personal, alltså både lärare och elevhälsan, för att göra en gemensam analys.
”Ett tvärprofessionellt perspektiv är guld värd i detta sammanhang. Tillsammans kan synfältet bli bredare än om en person analyserar på egen hand”.
Bengtsson & Necovski, 2021, s. 173
Stödmaterialet bekräftar vikten av samarbete i samband med analys.
”Det är en fördel om all personal som deltagit i kartläggningen kan vara delaktiga i analysen”.
Skolverket & SPSM
Om du arbetar i en verksamhet där det redan idag finns rutiner som stödjer samverkan, ja då är det bara att gratulera. Om du däremot befinner dig i en verksamhet där denna typ av rutiner saknas är min uppmaning att inte stirra dig blind på det som inte finns. Även om det låter som en klyscha, försök i stället att fokusera på vad som är möjligt. Kanske kan du…
- ta hjälp av stödmaterialet/vägledningen för att synliggöra behovet av att utarbeta nya rutiner?
- bidra till att prova att öka samarbetet i åtminstone en utredning till att börja med?
- se till att i alla fall en del av utredningsarbetet genomförs tillsammans mellan berörda lärare och elevhälsan, t ex uppstart så att det finns en samsyn kring varför utredningen ska göras eller analys och pedagogisk bedömning?
Tillvarata den specialpedagogiska kompetensen
I det här inlägget vill jag även lyfta fram att stödmaterialet på ett tydligare sätt än tidigare betonar den specialpedagogiska kompetensen i utredningsarbetet.
”Det kan vara lämpligt att rektor utser vem som ska leda och hålla ihop arbetet med utredningen, till exempel någon med specialpedagogisk kompetens”.
Skolverket & SPSM
Detta lyfter vi även fram i boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan.
”I utredningsprocessen vill vi så klart framhålla den specialpedagogiska kompetensen. Att inte ta tillvara den i kartläggningsarbetet eller för den delen genom hela utredningsprocessen ser vi som rent oklokt” …
”Specialpedagogen lämpar sig väl till att vara den person som har det övergripande ansvaret för att leda och stimulera en lärprocess under arbetets gång” .
2021, s. 143
Anledningen till att vi är så tydliga med att framhålla den specialpedagogiska kompetensen är för att den kompetens specialpedagoger och speciallärare har är nödvändig för att få till utredningar som en process. Att utredningar blir ett verktyg för både individ, grupp och skola. Det handlar ju om att bestämma sig för vad man vill åstadkomma med utredningarna. Det kan aldrig vara tillräckligt att bara få dem gjorda. De måste ju bidra till mer än kvantitet. Strävan behöver vara kvalitet, utveckling och förändring så att de får verkan i praktiken.
Explicit eller underförstått finns den specialpedagogiska kompetensen med genom hela stödmaterialet vilket synliggörs bland annat med följande citat:
”Någon med specialpedagogisk kompetens kan vara mest lämpad för arbetet med att välja och sammanställa relevant information”.
”Det kan vara lämpligt att den som håller ihop utredningen även ansvarar för arbetet med sammanfattningen”.
”Det kan vara lämpligt att den som håller ihop utredningen också leder analysarbetet”.
Skolverket & SPSM
Jag kan tänka mig att en del av er och som är speciallärare eller specialpedagoger och som läser det här inlägget funderar på hur er tid ska räcka till om ni ska vara involverade i alla utredningar. Att den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara betyder inte per automatik att en speciallärare eller specialpedagog gör allt eller är med i alla moment. Jag ser det istället som en samordnande och kvalitetssäkrande roll. Det innebär till exempel att dokumentera och hålla i kartläggnings- & analysmöten.
Än en gång. Ska utredningarna bara bli gjorda, eller ska de också få effekt?
Jag ser flera möjligheter för specialpedagoger och speciallärare att involveras i utredningsarbetet. Givetvis i det direkta, operativa utredningsarbetet men också mer strategiskt. Vid ett kartläggningsmöte som fungerar som en uppstart för det operativa arbetet görs en gemensam planering där de som berörs tillsammans bestämmer vad som ska göras och vem som ansvarar för vad. Även om specialläraren eller specialpedagogen är den som leder mötet och håller ihop utredningsarbetet kan man alltså se till att fördela ansvar för det som behöver göras.
Så här kan en matris för planering se ut:
Vill du använda matrisen? Här finns Planering USS, i en utskriftsbar version.
Att ta tillvara på den specialpedagogiska kompetensen kan även handla om det mer strategiska arbetet. Att ta hand om utredningarna för att utveckla skolan (det här skriver jag om i ett senare inlägg). Det blir också viktigt att säkerställa att processen för utredningsarbetet utvecklas och håller hög kvalitet. Här tänker jag att det viktigaste är hur utredningsarbetet sätts igång och planeras, hur kartläggningsarbetet går till och hur analysen och den pedagogiska bedömningen genomförs, vad som dokumenteras och vem eller vilka som involveras.
Vilken roll har specialpedagoger och speciallärare i och för utredningsarbetet i din verksamhet?
Att bygga in flexibilitet
Min tanke med den här delen som en viktig ”kärna” i utredningsarbetet är att inte fastna i färdiga mallar, kartläggningsverktyg och tillvägagångssätt så att de blir styrande. Det behöver finnas en flexibilitet i utredningsarbetet så att utredningen utreder ”rätt” saker och på ”rätt” sätt. Jag har redan nämnt kartläggningsmöten. De ger berörda en möjlighet att enas om varför utredningen ska göras och hur utredningen ska gå till (Bengtsson & Necovski, 2021). Stödmaterialet sätter ord på det så här:
”Utredningen behöver utgå från en gemensam formulering om anledningen till att ni på skolan behöver göra en utredning”
Skolverket & SPSM
Frågeställningen eller anledningen till att utredningen görs är ju den som ger utredningen styrfart och till exempel påverkar
- vad som ska kartläggas
- hur omfattande den ska vara
- vem eller vilka som ska involveras
”Vi skulle vilja slå ett slag för att låta frågeställningen avgöra vad som behöver synliggöras och därmed hur själva kartläggningen ska gå till, det vill säga vilka eventuella verktyg och testers som används. Det finns annars en risk att tillgången på kartläggningsverktyg och testmaterial styr hur kartläggningen går till”.
Bengtsson & Necovski, 2021, s. 149
Citatet pekar på att tillgången på kartläggningsverktyg kan styra utredningen och det samma kan gälla om man har en alltför statisk mall för hur utredningen ska dokumenteras. Då kanske man kartlägger sådant som inte behöver kartläggas och det kan till och med vara så att man missar att kartlägga viktiga områden om de råkar saknas i den färdiga mallen. Istället behöver det finnas en viss flexibilitet. Stödmaterialet bekräftar.
Skolverket & SPSM
”Personalens professionella omdöme är viktigt i en kartläggning. De personer och professioner som arbetar med och runt eleven kan bäst avgöra vad kartläggningen ska innehålla. Den kan därför skilja sig åt beroende på omständigheter på skolan och i elevgruppen. Den enskilda elevens förutsättningar och förmågor har också betydelse för vad som ska kartläggas i skolsituationen”.
Även om det finns vissa styrande principer eller riktlinjer så finns det inget som heter One size fits all när det gäller utredningar utan det behöver finnas en flexibilitet. Därför är så viktigt att dra igång ett tillsammansarbete från start, till exempel med ett kartläggnings- eller uppstartsmöte så att berörd personal kan enas om vad som ska utredas och hur. Det här med att bygga in flexibilitet gäller inte bara mallar och kartläggningsmaterial. Det har även att göra med organisationen.
”För att hitta tid och former för informationsutbyte och gemensamt arbete behöver det finnas en viss flexibilitet i organisationen. Det innebär att strukturer och rutiner är utformade utifrån att förutsättningarna hos personalen kan variera”.
Skolverket & SPSM
Förutsättningarna i organisationen har betydelse och det får inte falla på att tillgången på en del professioner eller kompetenser saknas. Jag tänker istället att utgångspunkten måste vara att göra det bästa med de man har tillgång till. I stödmaterialet lyfts specialpedagoger, speciallärare och en elevs klasslärare eller mentor fram som särskilt betydelsefulla i utredningsarbetet.
Hur mycket flexibilitet finns i verksamheten där du arbetar i relation till utredningsprocessen?
Det börjar bli dags att avsluta det här inlägget…
Vilka tankar har du nu om…
- att ha en ändamålsenlig organisation för ett utredningsarbete som bygger på exempelvis samverkan?
- hur den specialpedagogiskas kompetensen kan tas tillvara?
- flexibilitet i organisation och utredningsarbete?
Vill du bidra till utredningar som gör skillnad?
Ta dig an stödmaterialet!
Vill du få ännu mer inspiration?
Läs boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan eftersom den och stödmaterialet kompletterar och förstärker varandra väl.
Håll också utkik.
Nästa inlägg kommer om några dagar och handlar om analys, att fatta välgrundade beslut samt dokumentation och stödstrukturer som verktyg.
Om du vill vara säker på att inte missa ett inlägg – se till att prenumerera på bloggen.
/AnnaBe