Skolverket och SPSM presenterade nyligen ett nytt stödmaterial eller en vägledning för att utreda en elevs behov av särskilt stöd.  Materialet är konkret och förtydligar viktiga, viktiga delar. Jag tror det blir mycket användbart i praktiken. 

Jag har gått igenom stödmaterialet noga. Det här inlägget tillsammans med ytterligare fyra (kommande) är mitt bidrag som jag hoppas att du kan ha nytta av när du ska ta dig an materialet. Min avsikt är att lyfta fram de delar som jag ser som kärnan i stödmaterialet. Sådant som kan bidra till att en utredning gör skillnad både som

• ett verktyg för att stödja elevens fortsatta lärande och utveckling så att eleven får rätt sorts stöd,
• men också för att utveckla skolans lärmiljöer och undervisningen. 

Jag är riktigt glad – för det utredningsarbete som jag och min kollega Ida Necovski arbetat med, praktiserat och utvecklat under flera år får stort stöd och bekräftelse. Skulle det till och med kunna vara så att någon på Skolverket eller SPSM har hämtat inspiration från det material vi tidigare publicerat kring denna typ av utredningsarbete och som vi kallar för processinriktat? 

Vår erfarenhet är att det går att få till förändring i utredningsarbetet – från pappersexercis till verktyg för att stärka elevers lärande, utveckling och hälsa. Men även som verktyg för att utveckla hela skolan, på både grupp- & skolnivå, inte bara individnivå. Men då behöver arbetet innehålla vissa delar och gå till på ett visst sätt. 

Det är alltså kvaliteten i hur arbetet utförs, själva utredningsprocessen och de rutiner och strukturer som finns som avgör om utredningen får verkan i praktiken. Det utredningsarbete som vi har arbetat fram kallar vi processinriktat till skillnad från ett arbete som är produktinriktat. En av skillnaderna är att ett mer processinriktat utredningsarbete har större förutsättningar att få verkan i praktiken. 

Många av de delar som bidrar till ett processinriktat utredningsarbete tycker jag att stödmaterialet lyfter fram på ett bra och tydligt sätt.  Även om vi har skrivit om denna typ av arbete tidigare, i våra bloggar och i vår bok Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan får idéerna nu ännu större möjlighet till spridning och därmed förutsättningar att göra skillnad för fler elever och bidra till att skolor kan förbättra sitt utredningsarbete. Jippie! 

De delar jag vill lyfta fram i utredningsarbetet och som finns med i stödmaterialet sammanfattar jag med följande figur. 

Begreppen/uttrycken i figuren är mitt sätt att formulera kärnan i utredningsarbetet, fritt från Stödmaterialet och med avstamp i sådant jag skrivit tidigare i bloggtexter och böcker. 

Med hjälp av stödmaterialet från Skolverket & SPSM är jag övertygad om att kvaliteten i arbetet med att utreda en elevs behov av särskilt stöd kan öka – både det som gäller hur arbetet utförs men också det som har att göra med synen på vad utredningar är och kan vara.

Men, jag tror att det kan kräva ett rejält omtag på många håll. Att både börja tänka om utredningar på ett annat sätt och definitivt, göra på ett nytt sätt. Att förändra utredningspraktiken i skolors verksamheter är inget som görs i en handvändning och det sker inte heller bara för att man gör om en ”mall” för hur utredningen dokumenteras.  Än en gång, stödmaterialet/vägledningen från Skolverket & SPSM kommer att vara till god hjälp. För dig som vill ha ännu mer stöd kommer jag att referera till en del av det som jag & Ida har skrivit om utredningsarbete tidigare i blogg- eller bokform så att du kan fördjupa dig vidare och ibland även referera till annat material.

Men nu, dyker jag i det är inlägget in i det här med TILLSAMMANSARBETE. Det enda sättet att genomföra en utredning på – om avsikten är att göra skillnad. 

Tillsammansarbete

Redan i inledningen betonar stödmaterialet att flera professioner behöver delta i utredningen. Denna mening blir ett förtydligande kring skollagens skrivning om att samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Som en av flera viktiga utgångspunkter för utredningsarbetet lyfter stödmaterialet fram att skolans organisation ska möjliggöra att en utredning görs skyndsamt och att elevhälsans professioner blir involverade.  En annan viktig utgångspunkt för utredningsarbetet som stödmaterialet lyfter fram är skolans kompensatoriska uppdrag. Här gör Skolverket och SPSM ett tydligt uttalande. 

”Den samlade elevhälsans kompetens ska tas tillvara i utredningen”.

I slutet av filmen Tillsammans kan vi få alla elever att nå målen  som finns i stödmaterialet beskrivs varför det är så viktigt att befolka utredningsarbetet med flera professioner och personer:

”För det är ju när vi sluter upp och agerar tillsammans som vi verkligen kan göra skillnad”.

Det kan vara klurigt att utreda behov av särskilt stöd och att utarbeta stödinsatser eftersom innebörden av vad särskilt stöd kan vara varierar. Här lyfter stödmaterialet fram att det är rektors och skolpersonalens professionella omdöme, kunskaper och erfarenheter som behövs för att det ska bli kvalitet i både utredning och i stödinsatser som matchar elevens behov. 

Stödmaterialet trycker på samverkan genom hela utredningsprocessen – från att planera till genomförande med kartläggning, analys & pedagogisk bedömning. Om du vill få fler infallsvinklar på det här med utredningar som tillsammansarbete har vi flera kapitel i vår bok Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan som beskriver utredningsarbetets process och att tillsammans är nyckeln för att få kvalitet i arbete.

Det kan vara lätt att nicka instämmande och hålla med om att samverkan – tillsamansarbete – är viktigt, åtminstone i teorin. Men hur ser det ut i praktiken då? Tillsammansarbete i en utredningsprocess är inte en självklarhet eftersom rutiner och strukturer sällan stödjer samarbete. Även om du ännu inte har erfarenhet av att genomföra en utredning i samverkan hoppas jag att du framgent får möjlighet att uppleva den kraft som tillsammansarbetet ger.

• Hur ser det ut där du arbetar, är organisationen riggad för att utredningsarbetet ska kunna genomföras av lärare och elevhälsans professioner tillsammans?
• Hur går dina egna tankar om vikten av samarbete i utredningsarbetet? 
• Vad skulle kunna vara ditt nästa steg för att i alla fall ta ett litet, litet steg i riktning mot intentionen om att utredningar behöver göras i samverkan? 

Vill du bidra till utredningar som gör skillnad? 

Ta dig an stödmaterialet!  

Vill du få ännu mer inspiration? 

Läs boken Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan eftersom den och stödmaterialet kompletterar och förstärker varandra väl. 

Håll också utkik. 

Nästa inlägg kommer om några dagar och handlar om organisationens betydelse, att ta vara på den specialpedagogiska kompetensen och att bygga in flexibilitet i utredningsarbetet.

/AnnaBe