LBS+USS=SANT

Vad betyder den här rubriken kanske någon undrar? Ja, ni som har läst min och Idas bok Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan (länk) men även min och Marias bok Design för skolorganisation i praktiken (länk) har vid det här laget säkert insett att vi har en förkärlek för akronymer. I just det här inlägget kommer vi inte fördjupa oss i orsaken till att vi jobbar med akronymer (som en del av att se på språket som verktyg), men vi lovar att ge förklaringar till detta längre fram. 

Det här inlägget kommer i stället handla om just det rubriken pekar på LBS och USS. Förkortningar som står för lärandebaserat skolutveckling respektive utredning av särskilt stöd. För att reda i vad vi menar med rubriken LBS+USS=SANT kommer vi börja med att fördjupa oss i vad lärandebaserad skolutveckling betyder. 

Lärandebaserad skolutveckling 

Lärandebaserad skolutveckling har i vissa sammanhang sammanfattats med att låta egna erfarenheter och vardagliga frågeställningar vara utgångspunkten i skolans utvecklingsarbete (Scherp, 2013). Genom att tillsamman förstå och hitta lösningar kopplat till aktuella utmaningar eller dilemman leder ett gemensamt utforskande arbete till att vi hitta vägar vidare. 

Lärandebaserad skolutveckling skiljer sig ifrån tanken om att det finns ett färdigt bästa koncept eller en färdig bästa lösning på en fråga. I stället för att jobba med en rad färdiga lösningar handlar lärandebaserat skolutveckling om just lärande. Den bygger på tanken om att lärande är grunden för förändring, om vi ska kunna göra någonting på ett annat sätt än på det vi tidigare har gjort så behöver vi först och främst förstå någonting på ett nytt sätt Det är den här nya förståelsen som sedan ligger till grund för att vi kan agera eller göra annorlunda i vardagen. Då är frågan; på vilket sätt den här tanken om utveckling kan kopplas samman med arbetet med att utreda behov av särskilt stöd? 

Det enkla korta svaret på den frågan hittar vi i Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram (Skolverket, 2008). Där sägs nämligen att syftet med att utreda behov av särskilt stöd är att lära tillsammans för att vi genom det ska få ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma en elevs skolsituation. Vi ska förstå varför och när svårigheter uppstår men också, med utgångspunkt i det vi lärt oss, få syn på vilka stödinsatser som skulle kunna gynna det fortsatta arbetet. 

Utreda behov av särskilt stöd 

Våra styrdokument är tydliga – vi utreder för att vi ska förstå någonting, i det här fallet hur och varför en svårighet uppstår. Men vi ska också med det som utgångspunkt kunna formulera insatser och vägar vidare framåt. Att koppla samman den här förståelsen om syftet med utredningar med principerna för lärande baserad skolutveckling kommer i sin tur hjälpa oss att förstå hur utredningsarbetet skulle behöva vara utformat. Det handlar om att gå från utredningar som produkt till utredningar som ett led i en process. Den här figuren synliggör skillnaderna:

Ett processinriktat utredningsarbete handlar helt enkelt om att vi ska kunna få till förändring i det vardagsnära arbetet. Då behöver arbetet vara framåtsyftande och har blicken riktad mot hur elevers lärande och utveckling kan främjas. Utredningen blir skolans verktyg för att hitta de nycklar som behövs för att möta elevernas behov. Den ska bidra till inkludering snarare än sortering och exkludering. För att lyckas behöver arbetet göras tillsammans och utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv (läs mer i vårt förra inlägg Vem ska utreda behov av särskilt stöd?). 

Lätt att säga svårt att göra, ja det skulle kunna vara en kommentar kopplad till det vi presenterar här. För att möta denna utmaning har vi, som stöd för att kunna få till utredningar som har ett processfokus, tagit fram en utredningsmodell. En modell som har tillsammansarbete och lärande inbyggt i sig. Vår erfarenhet är att när skolor tar stöd av den här utredningsmodellen och kopplar arbetet till specialpedagogisk processkomeptens kommer arbete få en helt ny riktning och leda till helt nya resultat. Med hjälp av modellen kan vi på sikt bryta mönster med fokus på utmaningar att istället kunna ha fokus på att skapa en mer tillgänglig utbildning för alla elever.  

Skulle du vara nyfiken på att lära dig mer om utredningsmodellen och verktyg kopplat till arbetet med att utreda behov av särskilt stöd är du välkommen att lära dig mer genom utbildningarna: 

• Processtöd – utreda behov av särskilt stöd eller, 
• Vässa din specialpedagogiska kompetens  

Processtöd – utreda behov av särskilt stöd

Under 5 tillfällen arbetar vi tillsammans för att utveckla arbetet med att utreda behov av särskilt stöd. Fokus ligger på att genom fördjupad förståelse och praktisk kunskap kunna skapa förflyttning i arbetet från fokus på produkt till fokus på process.  

Utbildningen kommer beröra och ge praktiskt stöd kring följande områden: 

• Kunskap om utredningar som process 
• Att omsätta styrdokumentens riktlinjer för utredningar i praktiken 
• Verktyg för utredningar som skolutvecklande redskap 
• Stöd i processen att utreda behov av särskilt stöd kopplat till ditt arbete i praktiken  
• Mallar och stödstrukturer för utredningsarbete  

Datumen för processtödstillfällena är följande: 

Vässa din specialpedagogiska kompetens 

Under en heldag fördjupar vi oss i det vi kallar specialpedagogens processkompetens: 

• Vad är processkompetens? 
• Vad är processinriktad skolutveckling och hur kan specialpedagogen bidra i det arbetet? 
• Hur hänger specialpedagogens kompetens ihop med ett vetenskapligt arbete? 
• Vilka verktyg kan specialpedagogen använda för att bidra till utveckling och förbättring? 

Utbildningen riktar sig till dig som arbetar som specialpedagog. Utbildningen genomförs digitalt. 

Tidpunkt: 8 april, kl. 9.00-16.00 

Anmälan här

Referenser: 

Bengtsson, A. & Necovski, I. (2021). Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 

Scherp, H. (2013). Lärandebaserad skolutveckling: lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. 

 Skolverket (2008). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.