Det här är det sista inlägget av tre. Du hittar del 1 här och del 2 här. Stoffet till inläggen utgår från studien Bureaucracies in Schools – Approaches to Support Measures in Swedish Schools Seen in the Light of Skrtic’s Theories (2017) och de tankar som väcktes hos mig när jag läste den. I det här tredje inlägget är fokus på ett konkret exempel utifrån tankarna om en lärande organisation eller det som Skrtic kallar adhocrati. Inlägget kopplas även till skolans styrdokument och riktlinjer.
I mitt uppdrag som specialpedagog har jag alltid intresserat mig för skolan som organisation.
”Ordet organisation kommer från grekiskans organon som betyder redskap eller verktyg. Konsten att sam- ordna och leda en organisation är alltså inget självändamål utan ett redskap för att uppnå något specifikt. I skolans värld är det uppdraget tydligt – det handlar om att åstadkomma lärande, utveckling och hälsa för alla elever (SFS 2010:800)”.
Design för skolorganisation i praktiken, s. 21 (2019)
Det går alltså att se på skolans organisation som ett verktyg för att lyckas med uppdraget – att åstadkomma lärande, utveckling och hälsa för alla elever. För att lyckas räcker det inte att fokusera på varje enskild elev, klass eller grupp utan vi behöver istället rikta blicken mot organisationen och skapa gynnsamma organisatoriska förutsättningar som bidrar till att det går att nå hela vägen fram.
I det förra inlägget beskrev jag tanken om att designa skolan som en lärande organisation. Det handlar om att gå från skolan som en byråkrati till att utveckla en adhocrati med större anpassningsförmåga och där den samlade kompetensen på en skola tas tillvara. I det här inlägget kommer jag att beskriva ett pågående arbete på skolan där jag är anställd. Arbetet handlar om det som i förra inlägget beskrevs som att rekonstruera skolans organisation för att skapa nya och mer gynnsamma förutsättningar för att lyckas med uppdraget att möta och stödja alla elever.
Lärgrupper
Jag är anställd på en F-6 skola. Skolan har en uttalad tanke om att organisera för att kunna möta elevers behov. Därför finns begreppet lärgrupper i stället för klasser. Begreppet i sig bidrar inte till förändring, men det öppnar upp för att tänka på ett annat sätt. Begreppet lärgrupper ”tvingar” oss att fundera kring hur vi med hjälp av organisationen kan skapa gynnsamma förutsättningar för elevers lärande. Det signalerar att organisationen förmodligen behöver se annorlunda ut jämfört med hur det sett ut bakåt i tiden. Begreppet lärgrupper pekar därför på en strävan om något annat än det traditionella med en lärare – en klass.
Lärgruppstanken innebär att flera vuxna arbeta tillsammans och har ett gemensamt ansvar för en större grupp elever än en traditionell klass. Tanken är att kunna öka flexibiliteten och skolans kapacitet att möta varje elev. För hur det än är, står du som lärare ensam med en klass har du ändå bara två händer. Det är svårt att dela på sig för att skapa flexibla grupperingar. Att räcka till är svårt, det tror jag de flesta lärare kan skriva under på. Men om du istället samarbetar med ett par kollegor ökar din anpassningsförmåga. Möjligheten att skapa grupperingar utifrån elevernas behov kopplat till innehållet i undervisningen blir större.
Gym-tid
Under det här läsåret ska vi prova ytterligare en sak – i linje med lärgruppstänket, det vill säga att skapa nya organisatoriska förutsättningar för att lyckas möta elevers beohv på ett bättre sätt. Det nya kallar vi Gym-tid.
I skolans systematiska kvalitetsarbete har vi ringat in att det finns ett behov av stärka elevers läsflyt och grundläggande matematikkunskaper. I dagsläget har vi elever i varje lärgrupp som är i behov av stödinsatser för att utveckla dessa kunskaper. Det gäller de yngre eleverna såväl som de äldre. Ett sådant konstaterande får konsekvenser. Det innebär att vi som skola behöver säkerställa varje elevs rätt till stöd. Men det är också en signal om att vi kan behöva utveckla vår verksamhet – både vad gäller organisation och det som handlar om själva undervisningen i matematik och svenska. Vad är det till exempel som gör att eleverna inte utvecklar tillräckligt med läsflyt? Kanske behöver vi arbeta med det på ett annat sätt – både organisatoriskt och innehållsligt? Det är just det vi försöker skapa organisatoriska förutsättningar för i år.
Det nya vi försöker få till handlar om att komma bort från arbetet där varje lärare var för sig arbetar med uppdraget att möta elevers behov. Istället vill vi fokusera på gemensamt ansvarstagande, gemensam problemlösning, samordning och samarbete kring alla elever i undervisningen. Det nya med Gym-tiden handlar också om att prova att bygga in kontinuerligt träning av grundläggande kunskaper inom läsa, skriva och räkna. Kan vi genom att ha en organisation för träning av baskunskaper undvika eller minska antalet elever i behov av stöd? Det handlar om att bygga in regelbunden, systematiskt träning för alla elever istället för att enbart organisera för stöd- & specialundervisning för några elever. Vi kommer alltid ha elever som utvecklas i olika takt och kanske kan vi genom att nytt sätt att organisera arbetet på möta elevernas varierade behov på ett mer ändamålsenligt sätt?
Schema & kalendarie
För att få till nya organisatoriska förutsättningar började vi med att schemamässigt hitta tillfällen då alla elevgrupper inom F-3 respektive 4–6 kan undervisas i svenska respektive matematik parallellt. Eftersom schemat redan var lagt hittade vi inte så många tillfällen, men i alla fall några för respektive stadie. Det innebär alltså att det finns några tillfällen för F-3 och ett par andra för 4–6 att arbeta med läsflyt och grundläggande matematikkunskaper varje vecka.
Nästa steg var att säkerställa tid i kalendariet för planering och utvärdering. Arbetet under Gym-tid ska följa skolans uppdelning av läsåret i sex perioder. Det innebär att det inför varje period ska finnas tid avsatt för Gym-planering, likaså tid för att utvärdera och följa upp arbetet med Gym-tid i slutet av varje period. Tanken är att berörd personal genomför både planering, uppföljning och utvärdering gemensamt inom respektive stadie.
Samordning och flexibla grupperingar
Idén med Gym-tid är inte att arbetet med läsflyt och matematikkunskaper ska ske parallellt inom ordinarie elevgrupper. Arbetet ska i stället samordnas. Det innebär att all personal som är knuta till eleverna vid dessa tillfällen berörs. Utöver lärare och andra resurspersoner gäller det även skolans speciallärare. Samordningen innebär även att grupper ska skapas för att det ska bli möjligt att möta elevers behov. För att ge eleverna möjlighet att ta nästa kliv i sitt lärande. Arbetet omfattar alla elever, både elever i behov av stödinsatser OCH elever som redan har godtagbara kunskaper. Det är hela elevgruppen inom F-3 respektive 4-6 som är utgångspunkt för planering av grupper. Detta kan innebära att elever från olika årskurser och grupper undervisas tillsammans.
Varför kallar vi det Gym-tid? Ja, det är ett arbetsnamn som hänger kvar tills vi kommer på ett bättre namn. Men precis som vi behöver gå till gymmet för att träna våra biceps och triceps för att de ska bli starka behöver vi träna vår hjärna och våra kunskaper av samma anledning.
Behovsindelning
Att dela in eleverna i grupper utifrån behov handlar inte om att utgå från begrepp som ”svaga” eller ”starka/duktiga” elever eller att fastställa nivå utifrån rangordning. Det handlar snarare om att utgå från behov för lärande. Vilka behov för lärande har eleverna för att ta nästa steg i sin läsutveckling eller i sin matematikutveckling? Det är läsutveckling och taluppfattning som ska stå i fokus för vår pilotomgång av Gym-tid. Några elevers behov för lärande kanske innebär att bli säkrare på bokstavsljuden för att kunna ljuda ihop ord som ett led i att utveckla läsflyt. Andra elevers behov för lärande kan istället handlar om att tillägna sig strategier för att avkoda och läsa obekanta och svåra ord.
På skolan genomförs systematiska kunskapsavstämningar där bland annat Skolverkets olika bedömningsstöd ingår. Tillsammans med lärares kontinuerliga bedömning är tanken att dessa ska utgöra verktyg för att kunna skapa behovsindelade grupper.
Det här är ett upplägg långt ifrån det där den enskilda matteläraren ska möta en elevgrupps varierade kunskaper och skilda behov. En traditionell organisation av undervisning ställs på ända. Arbetet omfattar alla elever från början. Alla elever kommer därför att delas in i grupper under Gym-tid men utifrån behov. Grupperna kommer att kunna vara olika stora. Kanske har en lärare en grupp i matematik som är större än vad vi vanligtvis kallar en klass, medan två andra lärare undervisar var sin grupp där antalet elever är mycket färre. Även om det finns stora möjligheter att skapa flexibla grupper utifrån behov går det givetvis inte att blanda elever hur som helst. Självfallet behöver vi ta hänsyn till behovet av trygghet, relationer och struktur.
Uppföljning och utvärdering
Precis som redan nämnts kommer det att finnas tid avsatt för att följa upp och utvärdera i slutet av varje period. Förmodligen görs det under den sista veckan i perioden som vi kallar stoppvecka och som syftar just till uppföljning och utvärdering.
Tanken är att varje lärare som är ansvarig för en grupp elever under Gym-tiden dokumenterar i ett planeringsdokument. Där finns information om vilka elever som ingår, lärandemål samt hur undervisningen läggs upp och går till samt hur elevernas utveckling ska kunna synliggöras. Denna information behövs för att kunna följa upp och utvärdera. Den behövs också för att dela information lärare emellan eftersom gruppindelningen innebär att lärare kan undervisa ”varandras” elever.
Hur går det då?
Vi har precis genomfört den allra första planeringen av Gym-tid. Tanken var att dra igång under läsårets andra period men av flera olika anledningar har vi fått sätta genomförandet av arbetet på paus ett litet tag. Det ger oss mer tid att planera utförligare.
Det är ovisst hur detta kommer att landa när vi väl genomför. Men ett som är säkert är att arbetet är i sin linda. Bland oss som tillhör skolans personal finns både förhoppningar och farhågor. Förhoppningar handlar givetvis om att det ska bli enklare att tillgodose elevers behov av stöd. Farhågor handlar om allt ifrån vinsten av ett sådant här arbete och upplägg till att inte praktiskt se hur det ska gå att få ihop planeringen av Gym-tiden tillsammans med andra delar av arbetet.
Det är inte så konstigt att arbetet väcker tankar och att det uppstår farhågor. Det är ju något nytt som ska skapas. Något som skiljer sig från den långvariga tradition som finns i skolan i hur vi organiserar arbetet i årskursvisa klasser årskursens undervisning. Det kan vara krävande och utmanande att släppa taget. Inte minst om det innebär att vi behöver göra avkall på sådant vi tycker är bra och fungerande. Här väljer jag att låna in Dylan Wiliams tankar som handlar om att vi som arbetar i skolan behöver sluta med att göra bra saker för att istället göra bättre saker. Det kommer aldrig att finnas utrymme att bara lägga till eller lägga på arbete. Vi behöver noga välja hur vi prioriterar och vilka delar som kan behöva stå tillbaka för att åstadkomma något bättre och annat än det vi tidigare har lyckats med.
Varför gör vi detta?
Varför ska vi prova det som kallas Gym-tid? Kan vi inte bara fortsätta som vi tidigare har gjort och se till att det finns tillräckligt med resurser i varje enskild klass så att lärarna hinner med de elever som är i behov av stöd? Svaret på den frågan är nej och av flera olika anledningar. En viktig anledning handlar om att vi då enbart lappar och lagar, eller åtgärdar. Vi förändrar ingenting på sikt. Nästa läsår kommer vi att hamna i samma situation igen, men nya (eller samma) elever som är i behov av stöd. För att få till en förändring behöver vi ändra på ”systemet” och skapa nya förutsättningar, så att vi på sikt kan utforma en verksamhet där färre elever blir elever i behov av stöd.
Ett annat skäl är rent krasst att det pågående arbetet är något som är helt i linje med skolans styrdokument och riktlinjer. Ett förbättringsarbete som vi är skyldiga att göra. I första kapitlet i läroplanen för grundskolans finns till exempel rubriken ”Varje skolas utveckling” och följande meningar är ett utdrag därifrån:
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.
www.skolverket.se
I skolans riktlinjer finns också den del som handlar om vetenskap och beprövad erfarenhet. Att ständigt pröva, följa upp, utvärdera och utveckla är en del av ett vetenskapligt förhållnings- och arbetssätt. Det innebär att som lärare vara beredd på att utforska, granska och ompröva sin sin egen undervisning och att tillsammans med kollegor prova nya metoder och arbetssätt i sin undervisning. Detta gäller inte enbart den enskilde läraren utan också kollegiet gemensamt samt organisationen i stort. Att utforska, granska och ompröva skolans organisation, arbetssätt, kultur och så vidare. Detta lyfts fram i Studiepaketet för systematik för tidiga stödinsatser som Specialpedagogiska skolmyndigheten lanserade i september 2021.
Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram från 2014 påtalar vikten av att skolan ser över hur organisationen omkring eleven ser ut innan stödinsatser riktade mot individen sätts in. Det kan handla om hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur elevens lärmiljöer är organiserade. I den kontinuerliga dialogen mellan lärare, elevhälsan och rektor kan omständigheter på skolnivå, som påverkar elevernas möjligheter att nå målen för utbildningen, lyftas. Frågor som: vilken kompetens finns och hur används den? Hur ser vi på elever i svårigheter? Hur skapas en flexibilitet i organisationen som öppnar för olika lösningar utifrån föränderliga förutsättningar?
Från Studiepaket Systematik för tidiga stödinsatser. Moment 1, del 2 ”Elevers rätt till utbildning och stöd”.
Det räcker alltså inte att att enbart rikta blicken mot elever i behov av stöd och säkerställa deras rätt till utbildning och stöd. Vi behöver arbeta på flera nivåer, med hela systemet samtidigt. Det handlar om att stärka skolans kapacitet till exempel gällande planering, genomförande och bedömning av undervisning. Jag är helt övertygad om att arbetet med Gym-tid skulle kunna bidra till att öka både samsyn och kompetens kring alla dessa tre delar. Det handlar också om att utveckla gynnsamma organisatoriska förutsättningar. Här kan vi använda den forskning som jag tidigare refererat till och som lyfter fram skolor som en lärande organisation eller adhocrati som målbild. Att arbeta med alla dessa delar hör till det förebyggande och främjande elevhälsouppdraget. Med Gym-tid som organisatoriskt verktyg kan vi förebygga svårigheter och på sikt få till en organisation som främjar elevers lärande och utveckling på ett bättre.
Fortsättningen
Planen att genomföra Gym-tid kvarstår. Det är några organisatoriska pusselbitar till som behöver stabiliseras. Det viktiga för det fortsatta arbetet blir att våga prova och att vara uthållig. Det handlar inte om att envist hålla kvar vid saker som inte fungerar. Det handlar istället om att ha kvar siktet på det vi vill åstadkomma och uppnå och ha det som ledstjärna. Samarbete är ytterligare en avgörande aspekt i det fortsatta arbetet. Att tillsammans i organisationen välja vägar framåt som kan leda mot målet. Om Gym-tid är vår väg vidare för att uppnå en flexibilitet och kapacitet att möta elevers behov i organisationen, det återstår att se. Oavsett, är jag helt övertygad om att arbetet behöver vara levande och ständigt prövas, justeras och förbättras. Ibland kanske vi till och med behöver ta en annan avtagsväg eller välja ett sidospår för att komma vidare.
/AnnaBe