Att leda elevhälsoarbete och en hälsofrämjande skolutveckling

Under våren läser jag en kurs vid Göteborgs Universitet som heter Elevhälsa och hälsofrämjande skolutveckling. Kursen ger mig möjlighet att zooma in och fokusera lite extra på detta viktiga ämne, vilket är en ynnest för mig som är lite nördig när det kommer till just det här området. En sak som jag själv är extra intresserad av under kursens gång är det här med ledarskapets betydelse för att utveckla elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling*.

Distribuerat ledarskap

Men det här med att leda elevhälsoarbete och skolutveckling varför är det så intressant för mig som specialpedagog? Det är väl rektors ansvar? Jo, visst är det så att det är rektor som ansvarar för att organisera och utveckla elevhälsoarbetet på respektive skolenhet. Men många rektorer, inklusive de jag själv har haft som chefer, inser att det är en fördel att dela ledarskapet med andra. Det betyder att jag i mitt uppdrag som specialpedagagog är och har varit medledare av elevhälsoarbetet och skolans utveckling i stort.

För rektors del är det ju en enorm vinst att utgå från ett distribuerat ledarskap. Då syftar jag inte på mitt eget individuella bidrag i det här arbetet 😉 utan mer på det distribuerade ledarskapet som ”organisationsprincip för att involvera fler medlemmar i ett skolsammanhang i förbättringsprocesserna” . Citatet är hämtat från en av Skolverkets text Distribuerat ledarskap för hållbar skolutveckling. Fördelen när rektor delar ledarskapet med fler är ju till exempel att få tillgång till fler kompetenser och perspektiv. Det innebär en bredare sammanlagd kompetens som utgår från tanken om att vi helt enkelt blir bättre – tillsammans.

Komplext

Att leda, organisera och utveckla elevhälsoarbete och få till en hälsofrämjande skolutveckling är en komplex uppgift. Den påverkas av bland annat tillgången till elevhälsans professioner, rektors kunskap om elevhälsans arbete, organisering av elevhälsa på huvudmannanivå, befintliga rutiner, strukturer och kultur på lokal nivå och så vidare. Det finns några delar som blir extra viktiga att tänka på i arbetet med att utveckla och leda elevhälsoarbetet och för att få till en hälsofrämjande skolutveckling. En del av dessa är

• att starta där man är – i ett aktuellt nuläge. Var är vi nu?
• att det finns en tydlig, uttalad och gemensam (för både lärare och elevhälsans professioner) riktning för arbetet (mål, vision, uppdrag) Vart ska vi?
• att utveckla en delad förståelse för att uppdraget är gemensamt (elevhälsa som allas ansvar) och kretsar kring elevers lärande, utveckling och hälsa
• samordning mellan elevhälsans professioner och lärare kring kärnuppdraget, det vill säga att främja och stödja elevers lärande (vilket också betyder att elevhälsoarbetet kopplas ihop med undervisningen)
• säkerställa att olika professioner (både lärare och elevhälsan) lär av och med varandra så att varje professions kompetens kommer till nytta för att öka skolans förmåga att möta och stödja alla elever. I det här arbetet ingår att ta tillvara på det dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa, att synliggöra både risk- och friskfaktorer som påverkar hälsa och lärande.
• skapa en organisatorisk struktur som möjliggör ovanstående punkter. Här behövs stabiliserande rutiner för ”görandet” men också rutiner för att säkerställa lärandet i organisationen.

Punkterna ovan bygger både på egna erfarenheter men också sådant som lyfts fram i litteratur i ämnet. Elevhälsa som främjar lärande: om professionellt lärande i retorik och praktik och Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi är till exempel två av böckerna som ingår som kurslitteratur på kursen jag nu går. Jag har tidigare bloggat om de båda och vill du läsa mer om förutsättningar för att utveckla elevhälsoarbete hittar du inläggen här (den första titeln) här (den andra titeln).

Utmaningar

En av de allra största utmaningarna jag ser i att utveckla elevhälsoarbete och få till stånd en hälsofrämjande skolutveckling är att inse och vara öppen för att det handlar om att bryta ny mark. Vi kan inte förlita på hur vi tidigare har gjort eller hur det förut har varit. Att leda elevhälsoarbete innebär att leda något som inte är färdigt. Det innebär att leda en lärande process där föreställningarna om vad elevhälsoarbete är måste ställas på sin spets. I den processen måste varje profession utmejsla roller och arbetsuppgifter parallellt med att det gemensamma elevhälsouppdraget tar form. Ytterst handlar det om att säkerställa en organisering, synsätt, inriktning, arbetssätt och gemensam domän som rimmar med skollagens intentioner om en samlad elevhälsa och det förebyggande och främjande uppdraget.

Ytterligare en utmaning kopplat till ovanstående är att designa en organisation som gör det möjligt att vara i en lärande process. Boken Elevhälsa som främjar lärande: om professionellt lärande i retorik och praktik (som nämndes ovan) kallar det en organisk organisation och jag jämför det med en lärande organisation. I den organiska eller lärande organisationen förhandlas och utarbetas ”det nya” allt eftersom, i samarbete och samverkan. Det i sin tur förutsätter en gemensam riktning, arenor för samverkan och strukturer för professionellt och gemensamt lärande. När vi arbetar och lär medvetet tillsammans blir det ett kapacitetshöjande arbete i skolan som organisation. Då får inte bara var och en möjlighet att utvecklas utan vi kan också tillsammans – som kollegium – utveckla nya kunskaper och förmågor som kommer till användning i arbetet med att stödja alla elevers lärande, utveckling och hälsa. Det här arbetet sker inte av sig självt, det behöver organiseras fram. I boken Design för skolorganisation i praktiken skriver jag och Maria Kempe Olsson mer om hur det kan gå till och hur till exempel rektor och specialpedagog kan samarbeta runt detta.

Att skapa nytt

Att leda elevhälsoarbete och en hälsofrämjande skolutveckling är ett spännande arbete som innebär allt annat än att slå sig till ro. Det innebär som jag redan varit inne på att skapa och forma något nytt. Då måste vi ha mod att våga utmana det förgivettagna och att släppa taget om det som inte fungerar, men också förnuftet att bygga vidare på det som är bra. Vi behöver lyfta upp våra föreställningar och tankar på bordet och granska dem i relation till uppdraget. Några frågeställningar att reflektera över och diskutera och som jag vill skicka med är följande:

Vad innebär det för min profession att främja elevens lärande, utveckling och hälsa?

Vad innebär det att elevhälsa börjar i klassrummet?

Vad innebär elevhälsa som ett gemensamt uppdrag?

Hur kan jag utifrån min profession bidra i det gemensamma uppdraget med att förebygga hinder och svårigheter för elevens lärande, utveckling och hälsa?

Hur kan jag utifrån min profession bidra i det gemensamma uppdraget med att främja elevens lärande, utveckling och hälsa?

Vad innebär det att ta tillvara på alla professioners kompetenser och att lära tillsammans med fokus på att stödja elevers lärande, utveckling och hälsa?

Frågor för reflektion och diskussion

Jag tror att var och en som arbetar i skolan behöver fundera över ovanstående på egen hand, men framför allt tillsammans med kollegor. Allra störst kraft får reflektionen om lärare och elevhälsans professioner får möjlighet att lära och tänka tillsammans. Det räcker alltså inte att var och en har en tydlig egen bild utan vi behöver också hitta fram till en gemensam förståelse. Det skapar goda förutsättningar för att sedan prata om ”hur:et”, det vill säga hur organisationen ska designas och vilka strukturer, arbetssätt och metoder som kan bidra till att förverkliga det som ska åstadkommas. Frågeställningarna lägger grund för att elevhälsoarbete inte blir något vid sidan av kärnverksamheten utan en integrerad del, så som det är tänkt.

Vilka utmaningar möter du i arbetet med att leda elevhälsoarbete och en hälsofrämjande skolutveckling?

/AnnaBe

*Hälsofrämjande skolutveckling är ett begrepp som Skolverket använder för att beskriva utvecklingsarbete med fokus på att utveckla det som främjar lärande, hälsa och välmående på en skola utifrån en förståelse för sambandet mellan lärande och hälsa.