Relationen som en bro till studiero del 1 handlade om mina tankar kring faktorer som bidrar till studiero.  I del 2 tänker jag dela med mig av det arbete som startade på min arbetsplats förra läsåret och som handlade om relationer som en väg för att nå ökad studiero. I arbetet var både elever, lärare och elevhälsan (inkl. skolledning) delaktiga.

Ett tänk bakom skolans utvecklingsarbeten är att lärande som grunden för förändring. Det innebär att vi, innan vi fokuserar på ”hur:et”, försöker lära tillsammans. I arbetet med studiero innebar lärandet att skapa gemensamma referensramar och en gemensam förståelse för vad studiero är och vilka faktorer som kan bidra till studiero.  I lärandet ingick också att vi behövde input samt möjlighet att stöta och blöta våra olika individuella föreställningar och tankar mot varandra för att sedan kunna hitta en gemensam bas som grund. Stegvis gjorde vi ungefär  så här:

• Elever och lärare (var för sig) fick reflektera kring frågorna: ”Vad är studiero?” och ”Vad bidrar till studiero?”
• Svaren sammanställdes och diskuterades i personalgruppen.
• Input med hjälp av en föreläsning av Petter Iwarsson (BRIS) som tyvärr inte längre finns tillgänglig på UR + läsning av några korta texter om relationsarbete av till exempel Petra Krantz Lindgren. Efter input diskuterade vi våra tankar om studiero. Vi fick möjlighet att vända och vrida och de gemensamma tankarna mynnade ut i en tankekarta. En sak som blev tydlig i samtalet var vuxenansvaret i förhållande till relationen mellan vuxen i skolan och elev.
• Alla tankar från personalen och eleverna om studiero analyserades och sorterades och mynnade ut i några värdeord:

Trygghet

Gemenskap

Ansvar & engagemang

Förtroende & tillit

Tilltro

Att bli sedd

Det finns en stor risk att ord som dessa förblir fina ord i teorin men som inte gestaltas i vardagspraktiken. För att försöka ändra på det fortsatte arbetet.

• Arbete med värdeorden i smågrupper genom progressiv brainstorming utifrån frågeställningarna: Vad innebär värdeorden i skolan?  Hur syns och märks det? Upplägget genererade energi och vid återsamling följde intressanta diskussioner i storgrupp. Så här kunde en tankekarta från den progressiva brainstormingen se ut där alla grupper bidragit med värdeordet Trygghet som exempel:

Vid det här tillfället blev det tydligt att det är en utmaning att prata om innebörden i de olika värdeorden på ett konkret sätt. Trots att vi skulle diskutera hur det både syns och märks att relationen präglas av trygghet är det lätt att vi använder och förklarar orden med andra ord och begrepp som kan betecknas som ”fina” men som betyder olika saker för olika personer. När vi beskriver trygghet med ordet glädje har vi ännu inte lyckats komma till det konkreta – hur det gestaltas genom ord och handlingar i praktiken. Utifrån den här erfarenheten och aktiviteten skapades nästa gemensamma innehåll för att ännu mer konkret komma åt vad dessa ord egentligen innebär för oss i mötet med eleverna.  Vi ville också ha fokus på den vuxnes relation och bemötande till eleven, inte elevens bemötande mot vuxna eller andra elever.

• Fortsatt arbete i smågrupper med varje värdeord för sig, ett i taget. Alla grupper arbetade med samma värdeord utifrån en kort fallbeskrivning och några frågor. Fallbeskrivningarna skiljde sig åt mellan värdeorden men frågorna var de samma: Vad gör du? Vad säger du?  Hur fortlöper situationen? Grupperna skulle arbeta med frågorna, både utifrån en situation som präglades av värdeordet, men också utifrån en situation som präglades av det motsatta för att sedan kunna diskutera vad skillnaden mellan de båda situationerna.  Efter en uppgift återsamlades vi i storgrupp. Redovisningarna bestod av rollspel eller målande beskrivningar av olika situationer samt diskussion om vad det var som utgjorde den stora skillnaden. Utifrån uppgiften kring ansvar & engagemang är ett exempel:

Fallbeskrivningen handlade om en elev som visar lite intresse för skolarbetet vilket tar sig i uttryck genom att eleven inte arbetar på eller avviker från lektionerna. Vid det aktuella tillfället är eleven på lektion men reser sig för att gå iväg ut ur klassrummet. En av grupperna som redovisade visade det önskade och icke önskade läget genom rollspel ungefär så här:

Önskat läge

Eleven reser sig och är på väg mot dörren. Läraren går fram till eleven och säger:

Jag ser att du är på väg att gå. Jag vill att du stannar.

Eleven svarar inte läraren utan fortsätter mot dörren. Läraren fortsätter:

Jag hjälper dig gärna och vill  höra vad det är som gör att du vill gå härifrån.

Läraren lyckas få eleven att stanna kvar i klassrummet och sätter igång ett samtal med eleven för att höra vad det är som gör att eleven vill lämna klassrummet.

Icke önskat läge

Eleven reser sig och är på väg mot dörren. Läraren står kvar på sin plats i rummet och säger till eleven:

Jaha, du är på väg att gå igen. Ja, det är ditt ansvar, du väljer själv.

Eleven svarar inte läraren utan fortsätter mot dörren och försvinner ut ur klassrummet. .

Skillanden

När vi sedan diskuterade vilka de stora skillnaderna i ansvar & engagemang är utifrån de båda situationerna kom vi bland annat fram till att skillnaden handlar om:

Vad som händer med relationen i de olika situationerna. I det önskade läget finns det en chans att relationen kan gynnas, börja gro och stärkas medan det i det icke önskade läget finns stor risk att den förstörs, försvinner eller hindras.

Ansvaret. I det första exemplet tar den vuxne ansvar för situationen, i det andra exemplet läggs ansvaret helt på eleven.

Vilken riktning situationen kommer att ta – en främjande och positiv riktning eller en negativ, destruktiv spiral. Det önskade läget kan leda till förändring och förbättring. Det icke önskade läget leder med sannolikhet till oförändrad eller försämrad situation.

Diskussionerna vi hade synliggör hur viktigt bemötande är samt vilket stort ansvar vuxna har i skolan för att få en situation att ta en positiv och främjande riktning!

• Utifrån allt arbete ovan växte ”vår” gemensamma förståelse för de olika värdeorden fram. Arbetet dokumenterades i en plansch för varje  värdeord och som nu finns på väggarna i varje klassrum. Så här ser det ut i ett av våra klassrum:

Det som jag tänker utmärker vårt sätt att arbeta är att…

• vi låter det få ta tid. Arbetet genomfördes under våren och flera konferenser och tillfällen avsattes till detta arbete, inte bara ett enstaka tillfälle.
• vi tror på att göra det vi gör noggrant hellre än att göra för många saker lite grann.
• vi ser till att lärare och elevhälsa samarbetar där vi kopplar ihop arbetet med studiero med värdegrundsarbetet.
• vi arbetar dynamiskt. Vi vet vart vi ska och vad vi vill åstadkomma. Men planen för arbetet (alla steg) är inte utmejslade från början utan det ena tillfället leder vidare till nästa, likt en formativ undervisning: Var är vi nu? Vilka behov ser vi? Hur tar vi oss vidare?
• det finns en röd tråd i arbetet och som synliggörs. Arbetet med relationer och studiero kom inte som en blixt från en klar himmel utan var en naturlig följd i det systematiska utvecklingsarbetet, vilket också synliggörs och blir transparent för alla inblandade på skolan.
• rektor tar vara på specialpedagogernas skolutvecklingkompetens för att driva och hålla i arbetet samt involverar hela elevhälsan i arbetet.

Arbetet tar inte slut här, men det var hit vi hann i våras. I nästa inlägg tänker jag berätta hur vi under hösten arbetat vidare för att hålla i arbetet med värdeorden som en väg för att nå ökad studiero och för att verkligen få arbetet att göra avtryck och skillnad i det vardagliga arbetet på skolan.

/AnnaBe