I förrgår hamnade jag  i #rektorschatt på Twitter som kom att handla om #elevhälsa. Elevhälsa är ett område som ligger mig varmt om hjärtat och något som jag ägnat de senaste åren till att utveckla tillsammans med mina kollegor på skolan där jag arbetar.

Under #rektorschatt märktes att det pågår många bra initiativ i verksamheter runt om i landet för att utveckla elevhälsoarbetet så att elevhälsouppdraget knyts närmare lärandeuppdraget och för att komma bort från det åtgärdande arbetet till förmån för ett mer förebyggande och främjande arbete.

Jag märkte också att jag och mina kollegor ibland har valt andra vägar i jämförelse med andra skolor. Dessa vägar har för oss,  i vår kontext, varit framgångsfaktorer när vi har gått från det akuta och åtgärdande arbetet för att kunna arbeta mer förebyggande och främjande. I det här blogginlägget berättar jag om några av dessa vägval.

Elevhälsan – som ett första eller sista steg

Det är vanligt att skolor har en arbetsgång för det som brukar kallas elevhälsoärenden och som i många fall kan jämföras med en trappa där arbetet sker i olika steg. Det är inte ovanligt att ärendegången innebär att lärare ska ha genomfört en del av arbetet innan elevhälsan kontaktas. Ibland kan det leda till att elevhälsan kontaktas genom att en anmälan lämnas in först när de egna resurserna mer eller mindre är uttömda. Där jag arbetar hade vi en liknande arbetsgång men som för oss resulterade i att elevhälsan kontaktades när ett ärende hade gått så långt att vi hade hamnat i ett åtgärdande skede.

Den här missgynnande trenden ville vi ändra på så vi tog helt enkelt bort de gamla rutinerna med ärendegången och anmälningsblanketten där elevhälsan kontaktades som ett sista steg. I stället införde vi EHM (elevhälsomöte) – ett forum där elevhälsan träffar lärare på regelbunden basis var femte vecka. EHM som ett kontinuerligt mötesforum som sker utan förekommen anledning gör att kontakten och samverkan kan ske som ett första steg, utan att problem uppstått eller utan att eventuella problem har växt sig stora. Denna regelbundenhet gör det förvisso fortfarande möjligt att arbeta med det som behöver åtgärdas, men viktigast av allt – att även kunna arbeta i ett mer förebyggande och främjande skede.

Problem eller möjligheter &  individer eller lärmiljöer

Hur ”ärendegången” ser ut påverkar vilket fokus samverkan mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen får. Med våra gamla rutiner hände det aldrig att elevhälsan fick in en anmälan om ett behov av att utveckla lärmiljön. Det hände aldrig att lärare tog kontakt med elevhälsan för att få hjälp med att stärka och bygga vidare på det som fungerar.  De anmälningar som kom in till elevhälsan handlade uteslutande om enskilda individer som det fanns problem kring.

För att flytta fokus från individnivå till gruppnivå och för att kunna ha ett större fokus på att skapa goda lärmiljöer för alla elever behövde vi ha rutiner som stöttade denna strävan. För att säkerställa att fokus inte enbart hamnar på enskilda individer som det finns dilemman kring skapades en innehållsstruktur för EHM som riktar våra blickar åt både individ och grupp och som synliggör både det som fungerar och det som inte fungerar. EHM som mötesforum öppnade upp på så vis upp för nya möjligheter. Det gör att alla elever kan stå i fokus i samverkansarbetet mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen och inte enbart de elever som är i störst behov av stöd. Det betyder också att vi kan fokusera på och skapa möjligheter utifrån det som främjar hälsa, lärande och utveckling snarare än att enbart undanröja hinder och problem.

Dubbla spår eller tillsammans

Vi är övertygade om att elevhälsan och den pedagogiska personalen behöver arbeta tillsammans för att kunna stödja och främja elevers hälsa, lärande och utveckling på bästa sätt. Därför har vi gjort allt vi kan för att komma bort från det man ibland brukar kalla dubbla spår, där elevhälsoarbetet och det pedagogiska uppdraget finns sida vid sida utan tillräckligt tydlig koppling. Vi började ifrågasätta det mötesforum som vi kallade EHT där elevhälsan träffades veckovis på egen hand.  Vi märkte att det var svårt att arbeta tillsammans och ta ett gemensamt ansvar för elevhälsoarbetet när lärare och elevhälsan arbetade var för sig och i separata mötesforum.

Denna organisation ledde till en del motsättningar mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen och en känsla av grupperingar som ”vi och dem” och som inte gynnade våra elever.  EHM blev därför ett viktigt led i strävan att arbeta mer tillsamman. Men vi inte bara införde EHM utan vi tog också bort EHT.

Mötesforumet EHT, där elevhälsan träffades på egen hand, signalerade att elevhälsoarbete sker var för sig och med ett uppdelat ansvar genom att lärare lämnar ärenden till elevhälsan som de sedan arbetar vidare med.Genom att ta bort EHT blev det tydligare att vi har ett gemensamt ansvar för elevhälsoarbetet och att vi ska arbeta tillsammans.

Att göra eller att lära

Det vi också märkte hos oss var att när vi fortfarande hade våra gamla rutiner med EHT och en ärendegång där lärare gjorde anmälningar till elevhälsan var att det var svårt att nå fram till en samsyn kring vilka insatser som var lämpliga utifrån varje enskild ärende. Dessutom kom arbetet i mångt och mycket att handla om att planera insatser och fatta beslut om vem som skulle ansvar för olika ärenden. Tidigare blev det därför allt för mycket fokus på själva görandet, att beta av ärenden. Idag försöker vi istället åstadkomma ett tvärprofessionellt lärande innan insatserna planeras utifrån övertygelsen om att lärande är grunden för förändring. På så vis ökar våra chanser att nå fram till en samsyn. En grundförutsättning för att det ska kunna ske ett gemensamt lärande är ju mötesforumet EHM. Men det räcker inte med att forumet finns och att elevhälsan och den pedagogisk personalen ses. För att säkerställa att EHM ska kunna generera ett lärande har vi utformat en struktur för innehållet på mötet. Mötesstrukturen blir en ledstång som gör att arbetet inte blir lika personberoende.  Om lärande i elevhälsoarbetet har jag skrivit mer om här.

Vägval

Några av de vägval vi gjorde var att skapa en organisation med rutiner, mötesforum och en innehållsstruktur för EHM som skulle understödja

• tillsammansarbete
• fokus på att utveckla lärmijöer
• ett främjande och förebyggande arbete
• samverkan kring alla elever
• lärande i elevhälsoarbetet

Det är nu tre och ett halvt år sedan vi valde en ny väg  i vårt elevhälsoarbete.  Vi ser att den väg vi har valt har bidragit till att vårt arbete har tagit en ny och mer önskvärd riktning.  Det akuta och åtgärdande elevhälsoarbetet har en allt mindre framträdande roll och det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet har fått ett större utrymme. Och vi arbetar mycket mer tillsammans! Det finns så klart olika vägar för att rigga för ett mer främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Det här har varit vår väg!

/AnnaBe