Effective Inclusive Schools – del 4

Det här blogginlägget är det sista i raden av fyra som utifrån boken Effective Inclusive Schools av bl a Thomas Hehir, lyfter framgångsfaktorer för att lyckas med inkludering. I det här inlägget  skriver jag om Universal Design for Learning. Om du har missat tidigare inlägg finns de här: del 1, del 2 och del 3. Jag vill återigen poängtera att det här är min uppfattning och mina tankar kring boken, inget annat.

Universal Design for Learning – UDL

Skolorna som beskrivs i boken kännetecknas av Universal design for learning, UDL. Deras undervisning är designad för att vara ”universell” och tillgänglig för alla elever. Syftet är att så många elever som möjligt ska lyckas i skolan och kunna bli s k ”expert learners” – elever som vet och kan mycket och som är nyfikna och vill lära. UDL bygger på forskning om lärande, kognition och neurovetenskap och utgår från att elever har olika sätt att lära.

När skolor och undervisningar är utformade för att passa en tänkt medelelev blir en del elever marginaliserade. Det kan t ex vara elever som får kämpa med sitt lärande, elever med ett annat modersmål än skolspråket eller elever med olika funktionsuppsättningar. När undervisningen endast är anpassad för att matcha vissa elever kan man säga att den skapar elever som inte passar in, som inte hör hemma i den ordinarie undervisningen. Tanken med UDL är att motverka det här.

UDL bygger på tre principer, som alla är avgörande för lärprocessen och som har att göra med hur t ex eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerad eleven är i sin lärsituation. De tre principerna är:

1. Multiple Meanings of Representation

Den här principen bygger på antagandet att det inte finns ett allenarådande sätt att presentera information på om vi ska lyckas nå alla elever, om alla ska kunna förstå och skapa mening utifrån innehållet i undervisningen. På den enklaste nivån handlar det om att presentera information på varierade sätt så att elever, rent perceptuellt kan ta till sig den, att t ex komplettera auditiv information med visuell. Därifrån handlar det om att på flera olika sätt få tillgång till språket, matematiska uttryck och symboler, att i matematik få  tillgång till konkret, laborativt material eller att medvetet arbeta med språket genom att klargöra ord, textstrukturer osv. Den här principen för mina tankar till olika språkutvecklande arbetssätt, till cirkelmodellen och genrepedagogik. Den får mig även att tänka på explicit läsundervisning, lässtrategier och The Big Five.

I slutändan handlar principen Multiple Meanings of Representation om att eleverna ska tillägna sig strategier för att kunna göra kopplingar, generalisera, dra slutsatser, analysera mm så att informationen blir användbar. Det handlar inte om att memorera fakta utan om att förstå på djupet. Förmågor vi självklart vill att alla ska ha möjlighet att tillägna sig, eller hur?!

2. Multiple Means of Action and Expression

Princip nr 2 handlar om hur vi bearbetar och hanterar den information vi får till oss. Det innebär att vi behöver få möjlighet att bearbeta informationen på olika sätt, inte bara verbalt. Att vi behöver få tillgång till olika verktyg, aktiviteter och uttrycksmöjligheter.

Det eftersträvansvärda är att eleverna utvecklar goda exekutiva funktioner där de kan sätta mål, ta sig mot målet genom att på ett ändamålsenligt sätt kunna hantera information och olika källor samt att att planera, påbörja, genomföra och avsluta sitt arbete och dessutom ha en slags känsla och koll på hur arbetet och lärandet går.

3. Multiple Means of Engagement

Den sista, men kanske viktigaste principen handlar om att lärandet ska vara engagerande, motiverande och beröra den enskilde eleven. Det handlar även om delaktighet och självständighet. Om dessa delar saknas spelar de två tidigare principerna inte lika stor roll. Principen kan förklaras med följande fyra punkter som alla kan bidra till att lärandet blir engagerande och motiverande:

• Mål

Förutsättningen för att nå ett mål är att veta vart du ska. Läroplanens kunskapskrav och syften behöver därför översättas till praktiken, till konkreta mål som eleverna kan förstå.

• Material

Vilka material behövs för att du ska kunna ta dig mot målet? Det behöver finnas valmöjligheter så att materialet är anpassat utifrån elev, behov och mål.

• Metoder

Hur ser undervisningsmetoderna ut? Olika typer av lärsituationer och konstellationer behöver erbjudas där samarbete och kommunikation ingår.  Stöttning är en naturlig del av ”metoderna”.

• Bedömning

Vi behöver säkerställa oss om att lärande har ägt rum. Genom att använda reflektion, självbedömning och feedback kan vi både stötta och utmana i det fortsatta arbetet.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja beskriva UDL som en formativ undervisning där eleverna vet vart de ska, varför och hur de ska ta sig dit. En undervisning som utgår från att elever har olika sätt att lära och behöver ta olika vägar i sitt lärande. Därför erbjuds olika sätt att presentera och bearbeta information på. Interaktion och kommunikation är viktiga beståndsdelar, likaså lärarens stöttning. Metakognition, elevens lärande om sitt eget lärande samt bedömning av sin egen lärprocess och lärarens feedback är också viktiga element. På sikt handlar det om att eleven ska bli alltmer självständig i sitt lärande med olika välutvecklade förmågor. Följande bild får komplettera min sammanfattning:

Att skolorna som beskrivs i boken Effective Inclusive Schools lyckas arbeta med UDL beror på att de har en struktur som möjliggör samarbete, men också på synsättet att alla ska lyckas. För att kunna nå alla elever i undervisningen behöver den vara anpassad att möta de olika elever som finns där, den behöver vara ”universell”. I boken hänvisas till forskning som visar att skolor som utformar undervisningen på det här viset skapar en bättre undervisning för alla elever.

Avslutande reflektioner

På de beskrivna skolorna verkar genomsnittseleven inte existera. Det handlar inte så mycket om vad man gör annorlunda för elever i behov av särskilt stöd utan om vad som behöver göras för varje elev.

We are all special.

Alla elever undervisas inom den ordinarie undervisningen men inkludering har på dessa skolor inte en rumslig betydelse utan handlar om grundläggande värden som likvärdighet, tillhörighet och mångfald som resurs. UDL är i det arbetet en väsentlig pusselbit.  Boken Effective inclusive schools har bidragit till att min egen drivkraft att vara med och skapa en inkluderande skola har stärkts. Boken har gett mig verktyg och tankar för det fortsatta arbetet. Det här var det sista inlägget i serien av blogginägg utifrån boken, men det är definitivt inte sista gången jag bloggar om inkludering.

/AnnaBe